Vilken träning! Är helt slut och jag måste belöna mig själv lite genom att tänka lite extra på att jag faktiskt sprang hyffsat idag, inte bra eller ens jättebra men hyffsat. Försökte hålla ihop kroppen och springa med en god teknik, och visst, de första intervallerna gick bra, och de första metrarna på resten också, men sedan blev jag lite trött vilket gjorde att jag föll tillbaka i mitt lilla inpräntade, svaga, tunga, ryckiga löpsteg. Men jag ser ljuset mot en bättre löptekniksframtid och det är det viktigaste, att jag känner att jag är på gång.

Jag har blivit lite rädd de senaste året som gått, rädd för den där otroliga smärtan som gör så dunder ont att man bara vill dö, den smärtan som man måste lära sig att uthärda och faktiskt till och med lära sig att tycka om. Jag känner att den rädslan SKA bort och att den absolut inte ska hindra, för jag jobbar faktiskt med mig själv, varje pass, att försöka göra mig så trött som det bara går, gör jag inte det så vet jag att jag inte kommer känna mig nöjd över mig själv. Så den senaste veckan har mitt mål på träningarna varit att bli så jäkla dunder trött som det bara går, bara på grund av att jag själv vet att jag kommer kunna mosa de otroligt dåliga, fula tankarna i mitt huvud och på så sätt kunna köra rakt över dem, alltså vinna över min egen rädsla att känna smärtan. Att fysikst vara förberedd på någonting är stort men att vara både fysiskt och mentalt förberedd är något mycket större, dit vill jag.

Ha en fortsatt bra lördag, nu ska jag cykla till ICA och köpa lite mat till middage ikväll.